Av: Jack Kerouac (1957)
Sal Paradise är ingen vägvisare eller pionjär, han är en följeslagare och observatör, en konstnär och sökare. Mannen han följer är inte världens skapare, men en man med idéer och lust. En man som med iver och aldrig svikande entusiasm som slukar världens sötma och bitterhet precis lika. Han stapplar och snubblar hela tiden, alltid framåt, mot någon typ av sanning, mot kvinnor, mot världen. Dean Moriarty är ren vitalitet - på samma sätt som hjälten Henry i Gentlemän, fast mer talanglös, mindre ambitiös och väsentligt mer fängslande. Kerouac har en berättarteknik jag diggar rejält, dagboksaktig och väldigt jordnära. Dialogerna är noggrant levererade och vardagliga med massor av balla slang, men samtidigt extremt genomtänkta som i en Lewis Milestone eller Quentin Tarrantino film. Läs den här boken, det är inget att tveka på, särskilt inte om man njutit av Bret Easton Ellis, Sallinger eller Hunter Thompson. On The Road är tillräckligt fascinerande för att berika ens liv samtidigt som den är tillräckligt menlös för att berika ens själ.. eller vice versa.. vilket som känns grundast..
Mitt betyg: 8.7
No comments:
Post a Comment