As igen i Asien

Hallå vänner! Den extremt goda nyheten om Ofelias ankomst har precis nått mig och humöret är på topp. Ofelia är mitt kusinbarn, jag väntar för tillfället med spänning på att få dom första bilderna skickade till mig, för jag måste ju se vilken färg hon kan ha på sin sari. Idag skickade vi dessutom iväg Amit till Sverige rakt i famnen på allt regn och rusk som kan tänkas försigå där så här års. Det är inte utan att man är lite avundsjuk.
Men det är kul här ibland också. Det är nu någon vecka sedan vår lilla trupp av tappra landsmän drog till Singapore och levde gott bland kliniska gator och konstgjorda stränder.

Så här nöjd är man efter första Burger King målet på över 2 månader.

Och så här nöjd är man efter en rekordelig smörjelse från mäster Bjarnes mjuka labbar i Café del Mar. Café del Mar, förresten, är lite av ett mästerverk. En stor öppen nattklubb placerad mitt framför den enorma konststranden i Santosa med flera pooler anslutna till bardisk samt små sköna sol hyttar runtomkring längs beachen. Dessutom hänger där en skön mängd individer (mest japaner) från hela världen (mest Japan) både dag som natt. Fast om man vill ha roligt bör man nog gå någon annanstans.
Som hit till Hong Kong för exempelvis..

Jag vågar påstå att det här måste vara en av världens absolut coolaste städer. Skulpterad på en bergig liten ö som den är, kan det nästan bara gå utför. Åtminstonde om man släntrar runt längs d'arguilar street som är helt befriad från allt annat än nattklubbar och trevliga små barer med fönsterservering till pittoreska uteplatser och massor av liv längs hela gatans bredd. Och särskilt som jag ganska oplatoniskt blev inbjuden till den hippa källarklubben Volar den första natten på det kinesiska nyåret - grisens år..

Hong Kongs högsta hus. Det är ganska högt.

Här bestiger vi "The Peak" dagen efter.. Det gjordes inte helt utan att känslan av hade-jag-anat-detta-när-jag-steg-upp-i-morse-hade-jag-nog-lagt-mig-igen infann sig ordentligt omsluten av tung ångest.

Men så här i efterhand ångrar jag mig bara lite grand.
Vi var i Macau också, men det enda jag kan säga om den staden - förutom att dom har goda burgare på MacDonalds och att Dr Evil håller på att bygga sig ett nytt högkvarter där - är att det är Kinas svar på Las Vegas. Med Asiens största casino Sands, där jag naturligtvis gjorde en James Bond och lämnade casinot 300 spänn rikare.

Om Kuala Lumpur

Hej vänner! Nu är jag hemma igen efter nya eskapader runt om i Asien. Och idag är det Shyamalas ettårs bröllopsdag, så vi har varit på indisk restaurant och tryckt i oss saker som heter något med murgh [uttalas:#urk*%¤!], mutton, naan.. Så nu har jag träffat den lycklige mannen. Det var en trevlig liten fyr, ungefär som asiater i allmänhet är. Väsentligt mycket närmare Mahatma Gandhi än, låt oss säga Kublai Khan, men är helt säkert bra på att undvika situationer där man behöver sätta en slägga i kraniet på sina grannar, så jag tror det kan gå bra för dem ändå.
Jag besökte Kuala Lumpur i Malaysia i höstas. En fin stad. Och med nyvunna "skills" i min "bag of tricks", som etablerat sig under mina många månader på den eminenta post jag besitter på ABB, så passade jag naturligtvis på att skriva en så kallad "actionlist" för att göra resandet så effektivt och innehållsrikt som möjligt. Det här är termer som vi ingenjörer använder i vårt kultiverade fackspråk och är för de flesta lekmän helt obegripligt, men resultatet kan se ut något i stil med det som klottrats i pärmen på "Lång Fin Blond" av Claes Carlsson.

Som för övrigt är en bok jag hade mycket nöje med, men inte vill rekommendera för någon. Och om jag skall vara rättvis mot mig själv i frågan om hur bra jag var på att ta med mig mina färdigheter från jobbet till privatlivet så måste jag nog tyvärr konstatera att det gick ungefär lika sjukt dåligt som när Gunde Svan försökte överföra sin spastiska uthållighet i idrottsvärlden till tvrutan. Bland annat missade jag det här..

Som ändå stod ÖVERST på listan. Men det stör mig inte så mycket egentligen. Jag räknar kallt med att jag inom ett par år kommer att sitta där ändå, i Petrona Towers, med ett par fotomodeller vid varje sida, mittemot en plufsig pamp som jag kallt spottar vasabikorn på. Tyvärr blev våra bilder oturligt bortrövade under skumma förhållanden, så jag har inget konkret att visa, men jag vill minnas att både jag och Bjarne hade det ganska bra ändå på det hela taget där vi gled runt bland nattklubbar och barer medans småtimmarna rullade in. Dessutom förlorade jag min karaoke oskuld där, på Hard Rock Cafe, fast det kanske inte räknas om man gör en duett med en riktig sångerska..

I skuggan av kravallerna

Hallå gott folk, det råder upplopp i Bangalore just nu och vi har blivit hemskickade från jobbet med utgångsförbud på grund av kravallerna runt om i staden. Invånarna i Karnataka har förlorat en rättstvist om bruksrättigheten till en flod som flyter genom Karnataka och grannstaten Tamil Nadu så nu ser dom ingen annan råd än att bombardera sin egen huvudstad med stenar och eld. Nu hör händelser av det här slaget inte till ovanligheterna i det här landet men det kom lite olägligt just nu med tanke på att det var Mats sista helg här i Bangalore. Fast era hjältar i det heliga landet lyckades undvika bråkandet ganska bra ändå genom att unna sig en lite utflykt till golfbanan.

Jag kände mig lite ovärdig smeknamnet "Greg Norman" till en början, men efter min första birdie (på ett par 3 hål) kändes hatten och tweedbyxorna helt rätt..

Det kändes onödigt att pegga upp för träklubban när man har en caddy till att plocka upp tuvan..

Efter en heldag med kalla kingfishers och svettiga solpromenader över fairwayen gjorde vi byn med buller och bång - men eftersom det inte kan bli så mycket roligare än det låter så hoppar vi över den sekvensen i bildspelet. Däremot har jag lite fler bilder att bjuda på ifrån våra mycket uppskattade söndagsbruncher hos Zen i Leela Palace.

Sushibuffé med fresh lime soda till är ett helt fantastisk koncept.

Jag plaskar runt som en säl varje söndagsmorgon i min förtjusning över att få komma till palatset och bärga hem dessa läckerheter under en hel härlig eftermiddag.

Inte ens den här fontänen med jordgubbar och ananas kan slita mig från sushibaren med laxbitar som smälter så ljuvligt på tungan att man tror sig höra en harpa spelas av små knubbiga barnfingrar.

Och här kommer en liten häsning från gårdagens poolparty. Om man tittar noga efter i mitt ansikte och använder sig av lite fantasi - så kan man kanske se att detta inte var det första försöket att fånga just den här bilden, samt att dom tidigare försöken inte var helt och hållet smärtfria..

Kanske rent vatten

Mats har hittat en typisk plats helt på egen hand i ett av världens mest tätbefolkade länder. Man får vara glad att sandstranden är så usel att odla ris i..